Så ensamt strålar månen
från sin höga höjd
Det här är ingen natt
att sova

Se så mycket rymd den har
runt omkring sig själv
Att det väl räcker i evig tid

Men när jag vaken mitt i natten
ser den på himmelens valv
Syns den mig mer ödslig än timid

Så jag kan inte låta bli att önska
den mer av sällskap och sinnesfrid