Det är med utbildning särdeles illa,
när litteraturen ej förväntas att läsas från pärm till pärm,
och vid undervisningen studenter blott förväntas sitta tysta och stilla,
tigandes bakom sin lilla,
lilla skärm.
Jag minns med värme det Igår
då humanistiska studier förmedlade följande värden:
att öka sin bildning och lära att förstå,
vad vi människor gjorde i världen.
Men idag man till ettor och nollor –
studenter reducerat till binära.
Och borta är därför all sann humanistisk lära.
Ty när tankar och röster filtrerats digitala,
då faller vårt intellekt i den djupaste dvala.
Och väntar där på att väckas upp,
frågan är dock vem som vågar gala tupp?
Nej, om vi vår utbildning vill återfå,
behövs det en verklig förändring,
att bakom sin lilla skärm sluta stå,
och istället IRL våga samlas i en ring.