Ingen kan älska som honom

Tycker han i sin ensamhet

Han tror att ingen kan se honom

Så ren och oskuldsfull

Han sitter där och älskar alla dessa

Provokatörer och de som sprider

Sorg, avsky och förakt

Och ägnar sig åt moralisk konfrontation

Alla dessa förstoppade vänner

Älskar han som han säger

till dess en vacker dag

Han stöter på motstånd

Och konfronteras med rationella

Krafter färgas hans kinder röda

Och han börjar hata istället

För som han säger att det är sunt!?

Han blockerar till höger och vänster

Utan att ens haft kontakt med andra

Han fattar beslut i hemlighet om andra

Utan att informera dem om det

Utifrån sin vilja att ställa till det för andra

Med kompromisslöshet avslöjar han andra

Än sig själv som dekadenta och förlegade

Han ser på oss som konkurrenter

Om samma sak nämligen evigt liv

Han längtar efter att bli avbildad

Och visa upp sitt ansikte och figur

Och göra sig ett namn bakom sitt fiktiva nick

Och bli upptäckt i efterhand

För något storverk och bli berömd

Som en urstark arbetare av rang

Ett förakt för svaghet från honom är given

Han älskar sina principer och sin fru

Barnen har han kört på porten

För länge sedan och om de säger han

”De får klara sig själva” menar han stoiskt på

Han sitter på sin kammare och skriver

Romantisk poesi och drömmer om

Berömmelse och att bli upptäckt

Någon skämtar med honom och

Ringer till honom och utger sig

För att komma från ett etablerat förlag

Med ett förmånligt erbjudande

Om att bli publicerad och utgiven

När det visar sig bara vara ett skämt

Sätter han sig upprört i en fåtölj

Och skriver en elak niddikt om en vän

Som han tidigare sagt sig älska

Brustna illusioner kan göra vem som helst

Att Hämnden är ett faktum så vanligt som det är

Och vännen tar illa vid sig och tar sitt liv

Sorgsen väljer han när han nås av dödsbudet

Att radera all sin poesi produktion

För att inte kunna bli anklagad

För sin väns förtidiga död!

Taleptox Skrev

Den 20220202

<+>