Det var en gång en på tok för låg självkänsla som var ute och gick och han visste varken var han var eller var han hade varit och var han skulle gå. Det enda han mindes var de ständiga hårda örfilarna som hans underbara mamma hade gett honom så fort som han hade gjort något bra och hans pappa som var en glad och nöjd ignorant multumissbrukande man i sina bästa år. Någon hade stulit mannens kläder så han gick i kalsongerna i minus 4 grader och han tänkte att detta var straffet för allt gott, snällt och bra som hade för sig ibland att han hade presterat. Vad var klockan, vilken dag och vilket år var det och vad var det han hette nu igen? Han lade sig och sov under en stor gran och han vaknade aldrig mer.