Det är de senaste veckorna som jag har lärt mig vad sann och äkta kärlek är för någonting.
När missilerna krossar allt det som vi behöver allra mest är det ditt kära ansikte, din röst och dina händer som räddar mig. Putins utsända demoner kan inte förstöra vår vänskap men
vi har knappt någon mat eller vatten kvar. Många av våra närmaste balanserar farligt
på gränsen till döden eller galenskapen.
Jag sover bredvid dig under de få stunder
då det är tyst. Din närvaro och värme ger
mig ett svagt hopp och tillsammans så försöker vi att trösta de förvirrade och otröstliga barnen vars föräldrar är döda liggandes under presenningar på andra
sidan huset. Vi ber och har en ikon upplyst
av ett stearinljus och vi sjunger sånger som
överröstar ljudet av bomber i fjärran.