Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

ökenvindar

Jag broderar på en korsstygn
ensamheten inom mig
i den blå himlen
oljelampa i min hand
Jag söker kolibrierna.
De gula grenarna skrämmer varje gång jag springer
En inkallande skog
Havet sväljer allt som en fisk.
Jag är galen i bergen
Som de suddiga ökenvindarna
Uttråkad och full.
pirrar i mitt huvud
Jag är fisken i detta hav
sedan den där dåliga dagen
när jag biter
Vem vet vad som fortfarande väntar
mitt tysta hjärta
Det finns ingen mer tid kvar
När jag insåg det hade tiden gått.
Det har gått inom mig tyvärr
Ljuset i detta liv som kallas liv.
Jag rånar natten snabbt
Alltså från min barm
Jag står och skriker inombords
Mitt sköra liv
Och det ögonblick du ringer mig
Jag väntar under ett valnötsträd





Fri vers av Orion93 VIP
Läst 66 gånger
Publicerad 2022-04-06 23:11



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

Orion93
Orion93 VIP