Jag ser dig
genom synapser,
silad genom tankeslagg
på hjärnseglatsers
tomma hav,
och torra stränder
klistrar fast
emot din hud
som sprutgrädde
i porerna
en film så tunn,
du kan aldrig mera bli
tillräckligt naken,
dörren slog igen
endast blod
som bultar
öppnar den.