Berit har tänkt över saken.
Men har hon för det några svar?
För att kunna framstå som en hjälte.
Bör det finnas någon att försvara.
Annars går det väl inte?
Men om där inte 'kliver fram', någon hjälte.

Varför är det så roligt när någon misslyckas,
med att göra 'på rätt sätt'?
Eller som 'nybakad' och färsk polis.
Vilja 'kasta upp' när ett lik hittas.
På en mordplats eller på en plats med extra kylförvaring.

Vad är det som får kroppen att reagera?
Som den gör och varför är det kul att se någon
snubbla eller höra någon fisa.
Varför är det skrämmande att höra någon rapa?
Varför visar någon sin lust att retas med någon som nyser?

Att det händer, vet en ju.
Det 'bara är' så.
Men varför är det 'på detta viset'?
Ungefär som att fråga varför någon är ledsen
eller varför det blir krig.
Strider någon för att misslyckas?

Gråter någon av glädjen över något?
För att få utlopp för känslor förstås.
Men vad i upplevelsen gör att någon reagerar,
så starkt som den ju gör.
Varför kan någon kräkas?
När någon annan äter och dricker.
För att den avtrubbats av en liknande händelse.

Kanske kan det liknas vid att äta en hamburgare
eller en portion potatismos på en restaurang?
På ett ställe har de ägg eller svamp i maten.
Trots att det är en ingrediens som inte finns i receptet.
Man kan kräkas av så många orsaker.
Rent ut sagt naturligt vid val av illa politik.



(Du är iakttagen av ett inbillat öga till höger i bild)