på rummet tänker jag på rymden och sömnen
om kvinnan som bröt mot den enda regeln -
och viskade till brottslingen som sov med en karta under kudden
och spårlöst försvann som svart sol
& blev ett preludium i någon annans dröm
på dagen slåss dom mot varandra
om hur en sak
kan falla in i sig själv
och slå ut som blommor
uppspända i ett gyllene nät framför solen