ur Svartsynade och oputsade dikter
I en ödeslös tillvaroVåran ödeslösa tillvaro är att de vill Att livet ska vara perfekt Trots att det finns gott om plats Finns det inget utrymme hos dem För svagheter Ända tills de stöter på motstånd och försvar! De spekulerar i vårat försvinnande Från rampljusets feber och estrad! Men livet är starkare än så De lever för att ägna sig åt makt och bedöma oss De tror att det är de som ska avgöra Vårat öde Fast vi lever i en ödeslös tillvaro De har övertagit Guds roll Som en avbild av Herren Ty de tror inte på Gud längre! Men vill bli som honom! En mänsklig människa Liten i sin frånvaro I skuggan av sig själv Utövar de makt Om man gör likadant tillbaka Besvaras det med åtal och dömande I domstol med hegemonisk behörighet En kompromisslös vilja hos dem Han hade rätt människor är intresserade Mer av vilja till makt än Ömsesidiga påhittade beskyllningar Om människor anses utgöra ett hot mot sig själva Och andra, kräver makten handling och åtgärd! Sådan är skapelsen i världen med att bli bedömd! För att vara en konstig människa i främlingskap Om de säger; ”är det vad du har kommit på? Detta kan inte hålla särskilt länge Du är en förlegad rest ifrån förr!!” Har de utövat sin makt att försöka göra oss galna! Man får kämpa för att kunna behålla Sin integritet och sina principer Det har vi fått erfara här i livet
Taleptox Skrev Den 20221109 <+> |
Nästa text
Föregående Taleptox |