du gör illa mig
märker du inte det
när du ser på mig så
en tom blick
som söker sig bort
och något i hjärtat brister
när du inte tar på mig
och dina kramar
känns kalla och stela
du säger inte \"älskling\" längre
och jag märker
att du inte lyssnar
när jag berättar om hur min dag varit
du är bara för trött
tänker jag
fast jag egentligen vet
vågar bara inte fråga
vill inte få det värsta bekräftat
kanske är det bättre
att leva i en lögn
än att inte leva alls

vad fick dig att ge upp?
när blev vi \"du\" och \"jag\"?