Ibland jag känner mig som dåren.
Mörka tankar och sjuka minnen väger tungt på vågen.

Misär och död har följt mig genom alla åren.
Rest mej upp ur askan som om jag vore Fenix fågeln.

Ett gammalt liv som jagar. Åker upp för berg och genom dalar.
Inte mycket som behagar när ingen glädje varar.

Jag var fånge, nu är fri. Jag var död men nu jag lever.
Förstörd i ett krig, men nu bevaras freden.

För livet som vi levt kan inget mänskligt sudda ut.
Känns så sjukt hur allt kan ändras på en minut.

Född på nytt som genom eld. Nu läker såren.
Breder ut mina vingar och flyger som Fenix fågeln.