Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 


Texten har förstås legat och 'mognat' i utkast sedan 2011 10 11. Novellen påbörjades och avslutades aldrig och nu minns jag förstås inte vad jag kände för eller ens kan ha tänkt på då första pennan sattes likt spadtaget i jorden


Jag kastar mat för minst tiotusen kronor om året...





...läste jag i en artikel i en tidning.
Jag vet inte hur de fått reda på att just jag gör av med mat helt i onödan till den enorma siffran.
Å andra sidan finns det folk som bränner upp sina pengar genom att växla in dem mot valutan tobak.
Där går det åt ännu mera pengar.
Ja, jag vet.
Jag kommer inte enskilt undan med mitt egna slöseri bara för att andra är 'värre'.
Men jag undrar ändå.
Är det verkligen mig de menar när de skriver så där?
Jag tycker att jag är så lagom slösaktig med just mat, medan jag då kan vara något mera slarvig med min övriga ekonomi.
Men den borde de inte kunna ha koll på.
Jag brukar elda upp mina räkningar i grillen som står mitt på golvet i vardagsrummet.
Ibland grillar jag lax och ser på teve samtidigt.
Enda nackdelen med detta är att mina vänner brukar fråga mig då de kommer på besök 'Meeen, vad fan är det som stinker så?'
Varpå jag alltid ser lika förvånad ut, så böjer jag mig ner och luktar på deras strumpor.
Sniff, sniff.
Sedan sprider sig en belåten min i mitt ansikte, som om jag verkligen på allvar hittat källan till den vännens påtagliga missnöje.
I mitt ansikte avspeglar sig då en min som avlägset påminner om hur mr Bean ibland ser ut när han försöker sig på att lösa ett invecklat problem.
Som exempelvis hur att bära sig åt för att tapetsera ett rum utan att först som behöva taga ner sina tavlor från väggarna.




Fri vers av lodjuret/seglare VIP
Läst 59 gånger och applåderad av 1 personer
Publicerad 2023-02-27 01:01



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

lodjuret/seglare
lodjuret/seglare VIP