Del ett.

Det har visat sig att 'många' medelålders människor
ibland 'byter ut' sin käresta mot en motoriserad cykel.
Men exempelvis Nicodemus Sven Bertil Örjan Svensson,
kom på sig själv efter en akademisk kvart, att han inte

tagit körkort och därför heller inte är behörig att
framföra mc, om det sker utanför inhägnat område.
Så han gick till en leksaksaffär och blev där hänvisad
till en hobbyaffär. Där fick han syn på en massa gevär

och pistoler som kallades för något med luft. Även om
det är luft i ringarna på en riktig motorcykels däck,
så nöjde han sig med en (gammal Norton) i något mindre
format samt skala som kan ta en för stunden så tom plats

i bokhyllan, mellan en gammal sliten tennsoldat och en
vit mugg med texten 'I love Hjo' på utsidan. Det visade sig
strax han kom inom stugans väggar något om Paris dök
upp i huvudet. I fönstret stod en tom flaska med etiketten

'Rom' på. Så han tänkte inte 'Paris - romantikens stad'
eller ens 'Rom - antikens stad'. Utan han kom istället att
tänka på Kristiania, en stad på något närmare håll.
Precis 37 veckor senare, klockan fem i sju på morgonen

en fredag, kom han att tänka på att han aldrig satt sin fot
på Tekniska Muséet i huvudstaden. Allt de inte gjorde där
kunde ha rymt lika många volymer som stora biblioteket
i Observatorielunden på Sveavägen i samma stad. Som du

vet börjar den vid Sergels Torg och Kulturhuset och slutar
vid en rondell samt det där stora åbäket till högt hus som
kallats ett center för en sådan där familj med mera pengar
än vad som finns på fina stranden precis bortom badstrand

en vid Halmstads hafsbad. Halmstad är numera säte för
en människa som med en pensel i ena handen och ett met-
spö i den andra sagts ha ingått i en grupp målarkluddar på
den där tiden då Torkel eller Tord och Petra, inte ens hade

påbörjat sina karr i är er, som verkliga människor vid liv.
(Texten skrivs med hot om väderomslag, ifall den inte kan
komma till i rödaste rappet. Just före lunchrastens intåg
och allting. Ett som sabla tilltag helt enkelt. Snö, mera snö.)