Hon hade svart lockigt hår
och tittade på mig med sina stora svarta ögon där hon satt i länsstolen, vem är du?
Min kompis hade lovat att vara barnvakt när hennes mamma var och shoppade.

Rätt som det var slängdes dörren upp och en man kom inrusande.
Flickan kröp vettskrämd ihop i stolen och skrek, hjälp, hjälp, låt inte honom ta mig.
”Jaså här är du” grymtade han och gick fram för att hämta henne.
Jag ställde mig emellan, jag visste vem han var, en mycket otrevlig person hatad av många.
När han var alldeles intill tog jag tag i hans huvud och tryckte ner det mot mina ben.
Min kompis som stod intill kom fram och hjälpe till.
Konstigt, han gjorde nästan inget motstånd, trodde väl att vi skulle ge upp och släppa honom. Ingen vågar väl ostraffad ge sig på mig, tror jag han tänkte.

Min kompis sträckte fram ett skärkniv som han hade i fickan. En sån man skär tapeter med och fällde ut bladet.
”Skär den djävulen” sade han. Jag fnyste “har du inget bättre.” Han tog fram en morakniv från sitt bälte , en sådan jag hade när jag var liten grabb, och sträckte fram, ”duger det här ?”
Jag visste knappt vad jag gjorde, tog kniven och körde in den i halsen på honom. Den föll in förunderligt lätt in som i smör. Han sjönk ihop direkt.
Konstigt, det kom inget blod. Jag reste mig på darrande ben, det hela var overkligt och över på några sekunder. Den lilla flickan satt som förstenad, men det verkade som hon inte förstått vad som hänt mer än att han blev tyst.

Jag skakade i hela kroppen, vad gör vi nu? min kompis svarade, ” du kan gå hem,” jag tar hand om det, oroa dig inte.”
Jag gick uppskakad hem och väntade i flera dagar på att polisen skulle komma och hämta mig, men ingen kom.
Flera ringde och tackat mig. Han var uppenbarligen hatad av många.
Veckorna, månaderna gick, ingen verkade sakna honom.




,