Ständigt detta sökande
efter livsmönster

Beständiga

Inga rankiga
ohållbara konstruktioner

Som faller likt
”Plocke- pinn” vid minsta
beröring

Stadfasta

Även i tidens mullrande
framfart

Stopp!!

Kanske räcker det
med ”att bara vara”?

Men vem är sån?

Inte jag
Inte du

Det måste till
annat

Mer livsbejakande
än förnöjsamt

Kaskader av glittrande
vattendroppar
från en fontän

Ett jättehav
med djuphavsgrav

Men inga alltför
dödsföraktande äventyr
på hög höjd

Vi håller oss väl
ändå på jorden ett tag till

Visst gör vi väl!?