Jag minns det än, du som stod där,
varm, glad och härligt kär.
Jag rodnade som lönnen om hösten.
Du log och lovade att aldrig svika dina löften.

Jag var en björkstam vit och novis
Du målade mig varsamt svartare, kall som is.
Jag bröt mig loss, tog mig ut.
Alla visste redan, det var ju du.

Nu skrumpnar kastanjerna på fönsterbrädet.
Och dat har växt mossa över våra namn på trädet.
Jag var ung och naiv.
Du lämmade mitt liv med stora kliv.