Att tiden räcker till bara för man vill
den tanken i mig har nått sitt slut
När klockan tickar undan minut för minut
och tiden allt snabbare tycks rinna ut

Kanske såg jag bara det jag ville se
och inte alls det som skulle ske
Vad framtiden hade till mig att ge
den kutiga ryggen och mitt onda knä

Ändå ”greppa jag ”pennan och skrev en essä
med minnesförlust och något disträ
Om min längtan till kusten och Dover Calais
och undrade vart jag förlagt min portmonä

Lyckliga stunder finns fast tiden syns knapp
Bakom slutna ögonlock i min inre app