Redan medlem?
Logga in
Kanske tröstarTystnaden lägger sig som ett täcke Sveper in med nattens lugn månen lyser svagt utanför fönstret Och stjärnorna blinkar stilla Kanske fångar det en orolig själ Kanske tröstar deras närvaro ensamma Stillhetens natt är kommen Och tystnaden kryper fram ur vrårna Där i skydd av natten fångar livet Meningen med sin egen existens
Fri vers
av
Maria Sundelin
Läst 50 gånger och applåderad av 1 personer Publicerad 2024-01-03 06:43
|
Nästa text
Föregående Maria Sundelin |