Springan vid dörren
ett inverterat reptilöga

Trångt i den avlånga magsäcken
bakom ögat på
ringlande ökenkonung
innanför kulissen
ser man knappt
hur möss sväljs hela

Springan vid dörren
en spricka i mörkret
en reva i natten
en nål på lacken

I mitt nervsmärtande dås
drar jag ur huggtanden
och stjälper toxintillförseln

Vacklar ur
ormhuvudets bur
genom fragment av
skelett, jord
och en och annan
skräckslagen mus
in till
sus och dus
till bländande ljus