Jag ska göra denna dikt
Destillerad och enkel
Alla måste känna
Måste förstå
Min kärlek
Till dig!

Du var så mager, så tunn
När du satt i din bur
Du hade ingenting
Vi gav dig allt
Och allt
därtill.

Jag var så rädd, jag glömde
Hur man höll något kärt
Utan att krossa det
Mellan fingrarna
Fullkomligt
Som glas.

Men du, min själ, mitt allting
Du var inte svår att älska
Utan ord eller ens visor
Hittade du en plats
I mitt hjärta
För alltid.

Och där ligger du nu, som ikväll
Alldeles stilla sover du inuti
Lyckligt ovetandes om
Att hjärtat kämpar
För att inte
Brista.