jag sveper en dröm över mina ögon
luftar hjärtats rum
dansar vid nedhuggen skog

det finns en källa, längst in i dunklet
att skrapa hinder ur vägen
plocka förtorkade bitar av likgiltighets lager
ett ljusnande hål, allt större och vattnet som fuktar upp
lager och lager
jag river med hela händerna, vilt...

öppnar mina ögon
vid näthinnan ligger hjärtats slag
tydligt, ömtåligt
att det ur marken gror
ett nytt skott, dans bland sköra nyföddheter
att alldeles klart se
vart jag för mina steg