det går livströtta föräldrar
över broarna i stan
sneglandes mot vattnen
sneglandes mot rälsen
borttappade tonåringar på perrongerna
urgröpta medvetna
om att jävelskapet livsledan
blir aldrig vackrare än nu
de kvarglömda ungarna i parkernas fontäner
de flyter uppåt
de flyter neråt
i deras barnskratt
klingar någonting metalliskt falsk

det faller regn det faller snö
i världen
det faller dagar över människor
som tröttnat på att gå

det sitter sönderblåsta tumavtryck på gungorna
ditsatta av någon några
som har glömt sitt namn

det flyter lockande och vackert vatten under broarna
magneterna på rälsen
som kopplas på precis när tågen rullas in