Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
Under en argare period av mitt liv


Det kallas apati min vän

I min bok
stod det att alla är lika
värda
men ändå men ändå men ändå
finns det ideal
moral
fodral
där man ska platsa
ligga
tigga som en hund efter
uppmärksamheten
det andra könet
får gratis

Titta in i mina ögon
Och jag vet du ser ett hål
Mitt hål
Fast jag vill inte vara det som andra
Bara vill använda
Så jag tar ett steg
Framåt och ökar min röst till ett crescendo
Men ingen hör ingen hör
Min lilla taniga flickröst
Passar bra i kör
Minsann men då blir jag ingen individ och
Jag vill inte sjunga era sånger mer.
Ökar min röst till ett crescendo
Men ingen hör ingen hör
Och jag är trött
På att skrika nu

Är trött på han och hon
Föredrar ett nytt ord
Ett han och hon gemensamt ord
För vi är båda människor
Härifrån och framåt
Är vi hin, och inget alls.

Ditt huvud imploderar i ett tomrum av vakuum
Det kallas apati min vän
Och vad händer sen
Kommer knyttet någonsin tröstas?

Dom säger jämställdhet
Ett vackert ord
Men värdighet
Vackrare




Fri vers av Julia Hedberg
Läst 430 gånger
Publicerad 2006-11-13 19:03



Bookmark and Share


  the-Essence-of-Me
Oj, starkt, argt, sant, skönt!

Gillar särskillt första stycket, otroligt skön rytm och klockrena rim. Känns som att rytmen blir lite mer tveksam efter det, men innehållet är lika skarpt rakt igenom.

(förövrigt låter hin som engelskans "him" och då blir det ju ändå "han".. hm.. Annas "hen" kasnke funkar bättre.. eller "h*n".

Anyways, Väl talat systra mi!
2006-11-15

  Knastroll VIP
Läser och förundras av igenkänningsfaktorn... Du skriver bra!
2006-11-13
  > Nästa text
< Föregående

Julia Hedberg