Om en stundande flytt
flyttkartonger som murar
damm och smuts i berg
stress
jäkt
panik
nytt liv ur askan av det gamla
ny lägenhet
inte större men bättre liksom
minnen som kommer hållas bättre på avstånd
borde göra livet lugnare
ur dammvirvlarna far dock upp
fragment av panikångest
stofft av det förgångna som tränger in i porerna
skapar en konstig känsla av dejavu
jag har gjort så här förut
bättre fly än illa fäkta
nej
bättre fly än fäkta alls
när orken är slut
och viljan att segra tryter
är flyendet det enda rätta
för att överleva
mina egna pilar
Men nej
det är inte bara rädslor, panik och ångest som får mig att flytta
det är praktiskt med
vi kommer alla att må så mycket bättre när vi får lite avstånd
till varandra
till det förflutna
vi behöver lugn nu
så när lugnet lägger sig
som dimman över stridsfältet där det nyss stått ett stort slag
då ska jag utvärdera
varför flytten var tvungen att ske
just nu
men inte än
nu ska jag packa nästa låda
bygga ytterligare fort av kartongerna
de når nästan till taket nu