Mitt hopp, mitt hjärta, mitt liv

Mitt minne,
fyllt med bilder av Dig det är.
De håller mig fast.
Låter mig ej för långt gå.
Vill försöka slå mig fri.
Vet dock ej hur.
Då Du mig till luften Din gjort har.
Utan att ens be om lov.

Jag älskade Dig innerligt,
strax efter min död.
Kunde ej utan Dig en sekund i mitt nya liv stå.
Kärleken den sårar dock,
förfärligt så djupt.

Mitt hjärta en vanvårdad nagel till slut kom att bli.
Utan kärlek helt torrt och sprött det blev.
För att en vacker dag spricka mitt itu.

Du sa adjö.
Om ursäkt tre gånger Du bad.
Stanna jag ville.
Mina läppar med Dig för alltid dela.
Höra Dig prata.
Mitt namn i varannan mening dyka upp.

Min dröm,
en framtidsvision det var.
Verkligheten i orealistiska glasögon jag såg.
Det fanns inget att hoppas på,
inget att drömma sig bort i.
Du ville se all sorg regna bort.
Tyvärr i mina tårar det kom att bli.

Mitt liv
ingen mening förefaller nu ha.
Ett tomt sopnedkast jag går mot.
Inget i mina händer att slänga dock jag har.
Blott ett hjärta i sorg.

Livet vårt, kreativt det skulle bli.
Mer än jorden vår,
ville vi på sex dagar skapa.

Vi började i värme,
i solsken befann sig kärleken vår.
Ett lågtryck drog sedan förbi.
Ingenting det sa.
Det ville bara fram, in i framtiden gå in.
Själv ville jag en urtavla i min besittning ha.
Klockan tillbaka vrida,
mina händers största dröm det kom att bli.