Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
Historiens vingslag. Tänk att vara hjälplöst utanför och aldrig kunna bli accepterad. Veta att man inte kan bli accepterad. För att man är annorlunda än de andra och dom vill inte ha med dig att göra.


Ensam utan vänner

Hon vandrar i ensam i den kalla natten
Långt borta hör hon ropen och skratten
Regnet faller ner och fuktar hennes hår
Speglar hur hon känner, speglar hur hon mår
Ensam i en evig natt skall hon alltid vandra
Aldrig kommer hon att få vara med dom andra
Endast hennes ögon visar vad hon känner;
Ensam utan vänner


Fri vers av tytyty13
Läst 513 gånger och applåderad av 1 personer
Publicerad 2006-12-03 14:19



Bookmark and Share

  Jer
En ärlig berättelse och med vackra ord berättar hon hur och vad hon känner. Tur är att det finns många natter, för på sommaren är de varma och ljusa. Och regnet ger näring åt gräset hon går på, med nakna fötter. För hon är stark och hon går med en rak rygg. Kanske en dag får dem andra går i hennes led. För hon är en poet.
2007-05-19
  > Nästa text
< Föregående

tytyty13