Natten är sen men jag kan inte sova .
Jag tänker på dig och ditt lilla barn.
Allt har blivit så fel sen våra vägar skildes åt. Du skulle få vara lycklig
men du lever i din egna lilla värld varför blev det så. Du har mer
och mer sjunkit in i dig själv. Jag kan bara hoppas din kraft är
stark nog. Jag tänker ofta på dig och har alltid gjort det.
Jag saknar din närhet och din ömhet.
Men livet måste gå vidare ändå även om det känns jobbigt ibland.

Men jag vet inte om jag egentligen inte om jag ska oroa mig för dig.
Du fick barn med en annan du beskyllde mig för lögn. Så jag tror
jag struntar nog i mina tankar och lever mitt liv så kan du leva där
i din bubbla. Jag kan bara önska dig lycka till med ditt barn och ditt liv
så länge det nu varar.

Det är bara synd att du träffade den mannen som först blev min efter- trädare. Den mannen som först ville ha barn med dig. Sen så fort barnet var fött till denna Guds förgätna sammhälle och sen övergav både dig och barnet. Den mannen som som manipulerade både dig och mig som spred lögner om mig och som fick dig att tro på dom för att han skulle kunna ta dig i från mig.

Den mannen som spred lögner om dig och fick mig att tro på dom. Den mannen som gjorde så att vårat förhållande gick i stöpet. Den mannen som senare lämnade dig och åkte hem till sin lilla håla någonstans i Östergötland.