Jag går sakta in i ljuset,
det ljus som är starkare en något ljus varit.
om jag hade vingar skulle jag flyga in men nu får jag nöja mig med att gå.
jag segrar över gråten och tar ett steg över kanten,
jag tror inget mer.
jag ser ljuset framför mig och bländas av den kraften,
viljan av att försvinna in i det vackra bländande får mig att frysa till is.
det lockar mig till ett lyckligt skratt.
jag vet att jag ångrar mig en dag.
men det är ett lyckligt slut