Jag känner bara
vanmakt och sorg
varken jag eller världen
blir densamma igen.
Jag är tom, orkar inte känna
någon glädje,
det skulle kännas som ett hån mot dom drabbade.

Varför kunde inte världen se annorlunda ut?
Varför är det alltid någon som måste offra sitt liv?
Och varför alltid ett Barn?

Mina tårar fortsätter att rinna
men inga tårar i världen kan göra det ogjort.
De kommer aldrig ALDRIG tillbaka...