Mina bekymmer växer okontrollerat som kåkstäder,
också de av nödvändighet, utan avloppssystemen.
Det är ännu sämre nu.

Jag anar mina egna överdrifter

formulerar om den klåfingrade syramaneten
till en logisk rubriks kub
och låter en krullpermanentad jag på Allers lösa den
det går med bakbundna händer och
jag kan knäppa på vattenkokaren