Rädslan som skrapar mot huden, svider i armvecken.
Hjärtat som tappar sin rytm, kroppen som hamnar ur balans.
Huden som spänner över revbenen som aldrig var tillräckligt många.
Ett krig under huden som aldrig skjuter sitt sista skott.
Men ändå så fylld av drömmar.

sömnpulver under naglarna

Fast jag ville egentligen vakna.
Men vet du att, ändå så tror jag att stjärnorna lyser för
mig
också.
Jag tror månen blir full när inte jag orkar vara hel.
Jag tror solens alla strålar väcker alla mina drömmar till liv.
Så jag kan uppfylla de.
jag tror solen går ner för mig, så jag kan börja nu.

Stjärnorna lyser för mig också.

Nu