Om tanken är att man ska följa sitt öde, så kommer allt bli så otroligt svårt.

för hur ska man veta att det verkligen kommer hända, om man bara tror på ödet och inte jobbar hårt?

om man tror att man kommer träffa någon, utan att man lägger manken till, så är att tro på ödet nog det sista jag vill.

´För visst vill man kämpa, dras ner i skiten, kravla sig upp igen.
Bli älskad och sårad som man blivit förr min vän.

visst vill man våga riskera, våga andas och för en sekund inte vara rädd att finnas mera?

visst vill man ge sig ut ?
innan allt tar slut?