Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Alea Iacta Est

Mitt sista minne av henne kommer att förbli det starkaste...
Det färgade långa blonda håret, stripigt
av smuts, regn och svett
Hennes mun blodig
Näsan knäckt


Hennes ögon röda av gråt...
Pupillerna små av det skarpa ljuset
och drogerna
Det var sista gången jag såg henne
Där hon med darrande han höll för hjärtat
rosslande andetag...


T.o.m när hon vet att hennes stund var kommen
och trots allt vi gjort för att hon ska domna bort innan det sista kommer
är hennes hjärna skarp...
De sista tre orden kommer för alltid vara inpräntade i mitt minne
hur hård hennes röst lät
anklagande och
provocerande
De var det ordval jag sist förväntat mig att en som
precis skall dö skulle säga


Alea Iacta Est

Med sin sista energi säger hon de orden
Uttorkad
Med hämnd i blicken
Precis som det skall vara

Med mord i tankarna
Så att jag aldrig kommer att kunna glömma
att min stund kommer
den också




Fri vers av Freey- poet fo sho'
Läst 242 gånger
Publicerad 2007-03-05 17:13



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

Freey- poet fo sho'