Plötslig stod den där på stora bilparkeringen mitt i centrum. Med sin röda färg liknade den blodgivarbussen som kommer några gånger per år.

Men det var någonting som kändes annorlunda.

Fyra små hundar var kopplade utanför. De  gnällde av längtan efter sin husse eller matte. Alla fyra höll de utkik mot bussens dörröppning, kommer de inte snart?

Då hör jag deras röster..

Öh! ville du ha en öl?
Nej tack! sa kvinnan, som förmodligen arbetade på bussen.

Hallå Kenta! skitkul och ses!
Har ru varit på sos och hämtat ditt kapital? he! he!

Ville ru ha en cigg?
Nä inte de.
Vill du inte dö av soten?
Ha! vi lär väl dö av alkoholen.

Har du träffat Stickan idag?
Du vet att han inte har nånstans och slagga?
Trodde han skulle dyka upp idag när det är gratis tugg för kistan


Jag förstod nu att dessa besökare tillhörde det bottenlösa skiktet i samhället.
Och bussen?
CAFÈ 24, stod det på bussens fönster.

Några kom och ställde upp en röd buss.

Och jag vill ge dem en röd ros för sin insats med dessa ord!!