Jag vet inte vad du såg hos mig dendär kvällen. Jag vet inte ens varför du såg mig över huvud taget. Jag höll mig i bakgrunden, precis som jag alltid gör. Jag log inte när dom där killarna stoppade vinkorkar i näsan och jag log inte när den där fulla tjejen berättade om syfilis.
Jag vet inte ens varför jag gick hit ikväll. Men någonting höll mig kvar. Jag vet inte om det var stämningen, eller om det bara var vodkan som äntligen börjat verka.

Du kom fram till mig och frågade vem jag var. Dina ögon speglades av nyfikenhet och alkoholdimma. Jag svarade att det inte spelade någon roll. Jag kan vara vem som helst. Ikväll är jag den du vill vara. Och vi dansade. Åh, vad vi dansade.
När vi äntligen stannade var det nästan morgon, och du frågade om jag ville följa dig hem.
Jag hade ingenting att vinna, men inte heller något att förlora. Jag tog min jacka och min vodka, och tillsammans vinglade vi längs vägen. Det var kallt ute. Andetagen bildade små moln av rök i luften. Du såg på mig med glansiga ögon, och jag undrar vad du tänkte på.

Till slut kom vi fram till din dörr. Jag vet inte hur lång tid det hade tagit, men tillräckligt länge för fingrarna att bli lilaröda. När vi kom in erbjöd du mig en filt och en kopp kaffe.
Du pratade inte speciellt mycket, men dina ögon sa så mycket mer. Du var fundersam. Men samtidigt var du så självsäker. Då drog luggen ur ansiktet och log mot mig.

Du kan inte ha varit mer än 16 år, ändå satt jag här i ditt kök en kall natt och drack kaffe. Jag visste inte ens vad du hette. Jag själv hade redan passerat 20, men någonting hos dig höll mig kvar. När kaffet var uppdrucket och fingrarna återfått sin normala färg reste jag mig och gick emot dig. Jag böjde mig ner för att kyssa dig, men du ryckte snabbt undan. Försiktigt tog jag din hand, och du såg på mig. Jag hade aldrig sett en blick så ren och klar, den skrämde mig.
Jag försökte återigen kyssa dig, men du slog mig åt sidan. Jag ramlade omkull på golvet, och det började blöda ur min näsa. Försiktigt reste jag mig upp igen, utan att se på dig.

Förmodligen hade jag missbedömt dig från första början, och du gav mig inget annat val än att gå därifrån. När jag gick mot dörren ropade du åt mig att stanna. Jag vände mig om och såg på dig innan jag fortsatte. När jag knöt på mig den första skon kände jag ett hårt slag mot min nacke. Jag tappade andan och föll ihop på golvet. Jag hann inte ens resa mig innan sparkarna började hagla. Det sista jag såg var din knytnäve på väg emot mitt ansikte.

När jag återfick medvetandet kände jag en brännande smärta i hela kroppen. Jag försökte öppna ögonen, men de var svullna och igenblodade. Efter en stund lyckades jag kämpa upp det ena ögat. Jag såg dig. Du var naken sånär som på filten du lånat till mig tidigare. Du andades rytmiskt, och dina ögon var stängda. Jag försökte resa mig upp, men smärtan gjorde det svårt. Det tog tid, men tillslut var jag uppe på benen. Mina kläder var borta, och jag hade intorkat blod på kroppen.

Varje steg värkte mer än det första, men efter en stunds letande lyckades jag hitta mina kläder.
Jag grät, samtidigt som jag försökte snöra på mig skorna. Jag hittade cigaretterna i fickan och tände den försiktigt. Röken som fyllde mina lungor hade en lugnande effekt, och mina tankar blev klarare. Jag fick syn på vodkaflaskan som fått mig hit ikväll, och med ens visste jag precis vad jag skulle göra.

Jag stod böjd över din smala kropp, och försiktigt började jag hälla vodkan över dig. Det var inte förens den nästan var slut som du började vakna till liv. Jag såg i dina ögon att du var rädd. Jag släppte cigaretten på din mage, och snart stod hela du i lågor. Du skrek.

Jag log försiktigt när lukten av bränt kött spreds i rummet. Du rullade för att få elden att slockna, men till ingen nytta. Den spred sig bara vidare till andra delar av rummet. Snart skrek du inte mer, och lågorna slickade både väggar och tak. Jag tände en ny cigarett och gick mot dörren.

Ute var en ny dag på väg. Jag såg mot ditt fönster, såg elden som växte sig större. Jag tog ett djupt andetag innan jag började vandra hemmåt.