Tårar längs min kind...
Stenen på mitt bröst...
Luften tar slut...
Jag kan inte andas...
Klumpen i halsen växer..
Jag kan inte hindra tårarna...

Vad händer? Vad står på? Varför blir det så?

Försöker hålla mig fast vid det där lilla positiva som finns kvar, men håller det? Kan det hålla upp den tyngd som jag redan bär på?

Ett gott sken utåt är lätt att hålla, ett leende likaså, men inombords finns där en tomhet och tomhet kan göra ont...