jag är ute i mörkret.
jag är här ute i mörkret nu
jag gråter och skär tänder
och vill inget annat än att vara hos dig igen

jag söker och försöker
men har misslyckats i flera år nu
och tröstlösheten finns i mig

rastlösheten
och den här världens brist på färger
det gråa och tårarna jag gråter varje kväll

jag har fullsattminnen och en textrad:

tala med mig,
ge mening och liv

jag menar det.
jag vet att inget blir bra när jag går vilse,
tappar bort din hand
men det är svårt, svårt
och jag önskar att vi kunde leva så
nära
så nära att jag börjar andas i din takt
nära.
i symbios.
jag vill leva i symbios med dig
men det är så mycket i vägen
och alla tårar grumlar allting ännu mer

snälla ta tillbaka mig.