det som var nakenheten
och minnenas Taj Mahal
som årligen fortskred i tanke
blev verklighetens lund
ett föränderligt minne
ett spår av önskningar
på tillväxt
i egensinnig perfektionism
vackraste skapelse
så på ruinens kant
av minnet förädlat
skådas ännu en skönhet

din stolthet

tog du rätteligen tillbaka