Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Khao Lak 26/12 2004

Jag är lika tom som du är nu
Och jag ser ingenting när jag spanar
För värmen försvann – den värmen var du
Den revs sönder av vilda svanar

När jag ser tillbaka syns högar av salt
Fast ingenting känns vill jag mera
Det var du som var luften och grunden till allt
Det var bara du, inga flera

Det minne som finns är en brinnande blick
Två ögon som blänkte i ljuset
Ett tiotal år, det var allt som du fick
Tills du slukades hjälplöst i bruset

Tyvärr finns det krafter som ingen rår på
Vidunder naturen regerar
Men vad det beror på kan ingen förstå
Kanske skiten som vi producerar

Nu är du borta, som en skugga som flytt
Tillsammans med tusentals andra
Men när livet tog ände så börja ett nytt
Så stilla på jorden att vandra




Fri vers av jackieboy
Läst 230 gånger och applåderad av 2 personer
Publicerad 2007-08-31 21:00



Bookmark and Share


  Carlita
underbart välalstrat om smärtsamma upplevelser
2007-09-01

  Daniel_78 VIP
börjar bli tjatigt att skriva kommentarer
säkerligen att läsa dem också,
men ja - du skriver bra
2007-09-01

  systra
Gripande...Blev tårögd..
Vackert ordval...Kan inte göra mer än att sända en kram....
2007-08-31
  > Nästa text
< Föregående

jackieboy
jackieboy