Du står framför spegeln,
Kollar in,
Men förstår inte vem du ser,
För det är inte din spegelbild,
Även att alla andra säger det.
Kniven ligger i din hand,
Du önskar att du vågade,
Och önskar att du hann.

Men snart kommer han,
Han som stoppar dig varje gång
Fast han redan förlorat dig
Och kan höra din klagande sång.

Han kom denna gången också,
Precis i tid.
Nu sitter du och gråter
Medan han tar dig i famn.
Att han inte fattar!
Du är död för länge sen.
Kvar är bara skalet,
Av en förlorad vän.

Ditt hjärta är svart,
Målat av dig själv,
Du orkar inte mer,
Du vill bara dö.

Men han kommer snart,
Så du kan tröstas igen.
Han som håller om dig,
Och fortfarande ser dig som en levande vän.

Att han inte fattar,
Ditt hjärta är målat av hat.
Du hatar honom!!
Men han håller dig kvar..
Han ser allt som inte du kan,
Som din spegelbild,
Så fin och klar.
Som ditt ansikte,
Så skönt och så underbart.

Men snart han kommer släppa taget.
För han orkar inte mer,
Du är redan förlorad,
Han har förstått det.
Men när döden tagit er båda,
Ni igen kommer att ses.
Men än är det långt kvar till dess,
Och han kommer sakna dej,
Hans lilla vän...