jag petar bland höstlöven
som speglar droppars anslag
och talar om tid
men ger mig ingen ro

om jag för ett ögonblick
i mina öppna ögon
skulle se inåt
mina tankar låta växa
se

nu när regnet fuktar mig
när jag varsamt fingrar
på dagdrömmen i mitt inre
och försöker
springa ikapp mig själv
det som sliter isär
lägger till ljuvliga bilder
växer och gråstenar beklär
med din lysande sfär

och den sällsamt syrliga
kittlande smaken
som ett grönt äpple kan ge
dela med dig

bland dalande höstlöv

vill jag färdas
på en sekund när
till den plats

där du är