Jag sitter i mörkret
med tårarna rinnande nerför kinderna
Ingen kan se mig i mörkret
Ingen vill se mig i mörkret

Ensam i mörkret sitter jag där
utan någon som vill sitta med mig
Ingen vill förstå
Ingen kan förstå

Men den dagen jag går vidare
ska jag göra det med glädje
För ingen skulle ändå bry sig
Ingen skulle sakna något