Det är bara ord, inget annat.
De tar form någonstans långt där inne
och gräver sig utåt.
Först når orden hjärnan, som sedan skickar orden vidare ut i fingrarna
som skriver febrilt för att få fram något av alla dessa ord, få fram något sorts budskap.

Alla ord som flyter omkring i våra kroppar,
de måste användas.
De kan inte bara simma omkring där hur länge som helst.
Då försvinner de ju,
precis som allt annat.

Frågan är bara hur man ska använda alla dessa ord.
Det är ju svårt att bilda meningar av ingenting, eller alldeles för mycket.
Alltid är det antingen eller, aldrig lagom många ord, som kan bilda lagom långa meningar.
Utan det blir alltid såhär,
orden bara kommer ut i någon värdelös ordning.

Så någon stackars människa (vilket i det här fallet är du) får läsa alla dessa meningar som egentligen inte säger så mycket mer än att

du inte tjänade på att läsa detta.