vi gick stolta över regnbågen.

vi ägde lyckan och vi visste inte om sorg,

vi sprang i gräset barfota och dom vilda blommorna

i regnbågens alla färger kittlade oss på våra bara ben.

vi ramlade ihop mitt på ängen, vinden susade oss i håret

vi var barn, så stora men ändå så små.

jag förstod inte hur det gick ihop,

ovanför oss gungade himelen i två olika nyanser av blått

det var en varm sommar.

den varmaste på länge sades det.

jag slöt mina ögon.

och plötsligt insåg jag

att det var du och jag mot världen.