när en stillsam intill trötthet
varm önskan i avklädda tankar
ställde sig ensam
bad utöver egensinnighet
fick plötsligt skulden vingar
och rädslan klor

se oss vi flyger
vill ej sitta i bur
håll vår hand
flyg med oss
ur moln till lycka
i dur

djur

är grymma ibland
säger vi

som slaktar önskan
att ej stå dig bi


synd att skuld
skall äta upp
en vädjan

i vårt hus


en bra början är



tänd ett ljus