som en tulipan smeks av vinden smeker du mitt hår ur pannan. du suckar. säger att du aldrig skådat något vackrare, med en allvarlig ton, en rad som tagen ur shakespeare. sen skrattar du. varmt och ömt och kramar om mig. tittar mig djupt i ögonen och säger att det är sant.
men jag är orolig. jag är neurotiskt illvillig. jag tvivlar på din kärlek, även om jag vet att den är genuin och äkta. jag tror på det du säger, jag litar på dig. men en vacker dag, någon gång kommer du förstå att du är för bra för mig. du kommer lämna mig i min dålighet. och hitta någon bättre. jag bara vet det. och bävar för att varje dag ska vara den dagen. för jag älskar dig så att det gör ont ibland. mest när jag tänker på att jag vet att jag kommer mista dig.


jag smeker ditt vackra hår ur pannan och lägger till en dramatisk suck. tittar drömmande på dig. säger tillgjort och konstlat att jag aldrig skådat något vackrare. sedan skrattar jag hjärtlig, för det låter som taget ur nån film eller liknande. kramar om dig. men kanske trodde du att jag inte menade det jag sa? jag fångar din blick, ler ömt och säger att det är sant.
men jag märker att du inte tror mig. jag ser tvivlet i ditt ansikte. har jag sårat dig?
jag vet att du är för bra för att vara sann, alldeles för vacker och speciell för mig. alldeles för bra för mig. jag vet att du kommer upptäcka det en dag och lämna mig. jag kommer gå i bitar när du gör det. och den dagen kommer komma, det vet jag. men jag vill det inte, ska du veta. jag älskar dig mer än livet.