Jag vill sitta uppkrupen med dig
i en fönsterkarm en svart vinternatt,
insvepta i filtar
och låta timmarna passera i mjölkchoklad
Jag vill höra din röst
genom rummet
in i mig
och ut genom fönstret
då den kyliga vinden får morna
våra ord
Jag vill att du ska måla mig naken
även om du inte kan konsten
och tycker mig konstig
då jag ber dig klä mig
i varma färger
Jag vill älska dig framför spegelväggar
där du ser hur vacker du är i den rosafärgade gryningen
Ja. Det vill jag.
Och aldrig vill jag släppa ut dig
ur det där rummet
som jag diktat för oss
Det där rummet där allting är självklart
och man inte stiger upp halv sju,
för att skynda till bussen
och glömmer vantarna

Jag spar det där rummet till dig