Så byggde jag dig ett hus
dit jag tog dig
Dina ögon skrattade och jag visste
du var lycklig
Men snart märkte du
att det inte fanns rum för vår säng i huset

Jag byggde oss en sängkammare
och ditt ansikte log åter
Solen sken i ett fyrkantigt fönster
förundrad över hur lyckliga vi var

Förbi oss skred hösten och vintern
sommaren kom
Ditt ansiktes leende förtvinade
Dina ögon skrattade inte längre
Jag byggde oss ännu ett rum
Där kärleken skulle bo
och glädjen leka i våra hjärtan

Efter vintern kommer alltid en ny sommar
Blommorna blommar och marken grönskar
Tills höstens frost river all skönhet

Hur mitt hjärtas kval brände
när jag märkte din kärlek förändras
Hur värmen avtog i våra rum
och hur kylan steg in i hennes ställe

Tills en dag
då ingen längre svarade på mina frågor
Rummen som jag byggt var kallare än vanligt
Jag tittade ut från det fyrkantiga fönstret
Såg gränden
utmed vilken jag visste dina fotspår lämnat mig
Mitt hjärtas kval återvände
mina ögon fylldes med tårar

Varför förstod jag inte att kärleken kan fly
rummen jag byggde för lyckans skull