Trots allt jag en gång berört, har tiden bara givit mig ord, ord av smärta som jag inte kan berätta. Varje steg som dessa val har burit, har sina spår djupt i något som ingen kan förstå. När jag skrattar och när jag ler är det hemskheten som sker. För blotta tanken på din smärta, smeker min själ med ömhet, ömhet som du gjort mig berättigad till.